Det viktigaste för en systemvetare

Som systemvetare vill du tillföra modern användarvänlighet

Något av det viktigaste inom arbetet som systemvetare är att se sambandet mellan funktion, effektivitet och användarvänlighet. Här handlar det om att vara den som ser till att människor trivs på arbetet och förstår det de gör varje dag. Detta är något du måste uppfylla inför alla som jobbar på en arbetsplats, eller inför alla som köper en produkt du varit med och utvecklat. Efter detta måste du se till chefens och eventuella investerares önskemål. I det fallet gäller det att uppfylla kraven på modern design, moderna funktioner och interaktiva miljöer. Låter detta jobbigt? Ja, kanske det och ändå är detta bara början på vilka kunskaper en systemvetare måste besitta.

Här handlar det om att hela tiden ha koll på allt det nya som kommer, samt att vara den som vet hur det går till att skapa attraktiva miljöer att arbeta inom i det virtuella livet. Nu är det förvisso inte bara inom det virtuella livet en systemvetare kan arbeta. Här kan det även handla om slutna platser såsom exempelvis Intranät. För att uppfylla de krav som ställs för användarvänliga moderna arbetsmiljöer eller produkter kommer du som systemvetare att arbeta mycket inom områdena AI och UX, vilka är de som måste smälta samman för att allt ska fungera.

Vad är AI och UX?

I detta fall ska det börjas med att förklaras vad AI är. Detta är något som är en förkortning av Artificiell Intelligens. Nu tror du genast att det handlar om att du ska sälja flygbiljetter till marsmänniskor, för att sedan kidnappa dem och koppla in dem som kretsar i arbetsplatsens datorer för att göra dessa smartare. Nej, så korkad är du nog inte. Att AI står för skapandet av intelligenta maskiner är den rätta tankegången. Som systemvetare har du dock större kunskaper och känner väl till att det är du som skapar denna intelligens. När det gäller AI inom området systemvetenskap så handlar detta helt enkelt om att applicera ett intelligent beteende i de datorer och datorprogram du arbetar med.

Nu är det dock så avancerat att det inte räcker med att bara ha en intelligent dator och ett intelligent program. Kommer de människor som arbetar med dessa datorer och program vara intelligenta nog att förstå sig på dem? Ja, här kan du vara dum och säga att dessa människor ska ha utbildning för detta arbeta precis som du måste ha. Tyvärr leder detta till att du inte blir långlivad som systemvetare på en arbetsplats. Här handlar det om att applicera en instruktion runt AI. Detta utförs genom att applicera ett grafiskt gränssnitt eller med andra ord en användarmiljö. Det är här UX kommer in som står för användarupplevelse. Skapar du en enkel och funktionell sådan tillsammans med bra och moderna funktioner? Ja, då är du en systemvetare av hög klass.

Termer som en systemvetare bör känna till

Inom alla yrken kommer det att finnas olika saker som är speciella för de som jobbar inom området. I det allra flesta fall så handlar detta om olika ord och termer som används. Här handlar det då om något som går över det dagliga svenska språket. Dessa olika termer kommer förmodligen också inte alls att vara på svenska, utan mest förekommande i datorvärlden och för en systemvetare är att dessa är på engelska. Hur som helst finns det några olika termer som är viktigare än andra och som alla systemvetare kommer att veta vad de betyder och står för.

De vanligaste termerna för en systemvetare

  • Algoritm: Att ha kännedom om vad en algoritm är och hur dessa fungerar, är det absolut viktigaste för en systemvetare. När det gäller en algoritm så är detta en exakt beskrivning som är metodiskt faktabaserad. Detta då i form av att det är en beskrivning på hur det går till att lösa ett problem. Att problem är systemvetarens vardag vet du redan, och detta är helt enkelt verktyget som finns för att lösa det problem som uppstått.
  • Topologisk ordning: När du hör topologisk ordning så är det lätt att dra tankarna till någon form av sortering. Detta är precis vad det handlar om. Här handlar det om en topologisk sortering vilket grundar sig på ordningen av de noder som finns i en acyklisk graf. I detta fall handlar det om en stigande ordning, vilket betyder att lägsta noden kommer först i ordningen för att sedan placera de andra i ett stiga led baserat på värdet av dessa.
  • Trie: Denna term står för ett så kallat digitalt träd. Helt enkelt handlar det om ett sätt att beskriva olika funktioner så att de blir förstådda på papper innan de implementeras eller används i verkligheten. Här kan det också vara så att detta är en ritning av ett systems funktion som redan finns, vilken måste vidareutvecklas för att kunna göras mera användarvänlig. Ibland används också det som kallas för Radix Tree eller Prefix Tree.
  • Abstrakt Datatyp:
  • Huffman-kodning: Detta är en typ av en datakomprimeringsalgoritm som faktiskt uppfanns redan 1952 av en man med samma efternamn. Denna kodning bygger på frekvenser. Detta betyder att denna kodning byter ut det som kan ses mot sekvenser och tecken samt koder av olika längd, vilket då motsvarar en viss frekvens som kan avkodas. Här finns det statisk kodning och adaptiv kodning. Denna typ av komprimeringskod är den vanligaste som används när programmering i C samt C++ utförs.